Eh, ja, det här med att uppdatera bloggen gick ju sådär. Men nu försöker jag igen. Femtonde gången gillt, eller vad säger man?
Hela december till mitten av januari blev det väldigt lite ridning. Jag har varit på sjukhus fler gånger än jag kan räkna (liten operation fick massa biverkningar) och har varit sängliggande. Stackars Pepsi fick bli riden nån gång i veckan av de i stallet, så hon har tappat kondition :( Men nu ska det för *** vara slut på eländet!
Idag ska jag bara skritta ut litegrann, hur det nu ska gå. Pepsi tror inte på att skritta när man kan galoppera, hehe.
Dessutom är höbalarna ute på fältet lömska monster som bara väntar på att äta en liten häst till middag... ;)
Såhär går det när vi vänt hemåt:
Vänder in på stigen mot stallet.
Minimal nedförsbacke.
Pepsi: Jaha, ja, men här går det ju att trava.
Moi: Nja, eh, skritt tack.
2 sekunder senare.
Minimal uppförsbacke.
P: Ja, men då galopperar jag uppför här då!
M: Njaeh, vi håller oss till skritt tack.
1½ sekund senare.
Passerar höbal för tvåhundraelfte gången.
P: MONSTER! MONSTER! AAAAARGH!!! *galopperar*
M: SKRITTA, PEPSI, SKRITTA.
½ sekund senare.
Minimal snöhög på stigen, tvingar Pepsi att lyfta på fötterna en aning mer än hon brukar.
P: Ååhhh herreguuuh vad jobbiiiiigt!! *travar*
M: *suckar*
